Goda resultat

I slutet av maj bytte jag jobb och lämnade Ektorpsskolan för att hoppa på ett nytt uppdrag i min hemkommun. Eftersom jag slutade innan de sista dagarna fick jag inte möjlighet att vara med i målgången för våra nior. Jag hade redan innan koll på att vi skulle ha goda resultat och nu har det visat sig att vi hade mycket goda resultat. 91% av Ektorpsskolans åk9 2018 lämnar grundskolan med behörighet för gymnasiet.

En skolas resultat kan variera över tid. Vissa år är det lätt att se varför man har goda betygsresultat. Man kan bland annat hitta förklaringar i elevgruppens sammansättning och socioekonomiska faktorer. Ektorpsskolans resultat i år är ingen slump. Det är ett resultat av det arbete som personalen på skolan genomfört. Jag tänkte i detta inlägg redogöra för några av de faktorer som jag anser varit avgörande för våra resultat.

Ektorpsskolans grundorganisation har varit densamma under många år. I grundskolan är det årskursvisa arbetslag. De flesta lärarna har all sin undervisning i det arbetslag man tillhör vilket förenklar samarbetet kring eleverna. I alla arbetslag finns det en speciallärare och en stödperson, oftast en fritidspedagog, som har extra ansvar kring trygghetsarbetet. På skolan finns även god tillgång av EHT-personal, en konsekvens av att Ektorpsskolan inte bara har grundskola under sitt tak utan även grundsärskola och träningsskola.

Under min kollega Marika Anderssons ledning justerades organisationen av de då kommungemensamma grupperna son fanns på skolan. Den förändringen innebar att de särskilda undervisningsgrupperna som fanns för eleverna med generell språkstörning togs bort och dessa elever inkluderades i klass. I de klasser där dessa elever inkluderades var man extra noga elevgruppens sammansättning, det fanns ett tvålärarskap, antalet elever hölls nere och tillflöde av nya elever begränsades.  Effekten av denna inkludering var att de tidigare exkluderade eleverna inte bara lyckades bättre i sitt skolarbete utan de fick även en utökad vänskapskrets. En annan sidoeffekt var ökad kompetens bland de lärare som arbetade tillsammans kring dessa klasser. Att ha en fiffig kamrat i klassrummet utvecklade lärarnas undervisning och detta spillde över även på övriga klasser.

För att utveckla en skola krävs en genomtänkt lokal utveckling. Det lokala kvalitetsarbetet och resultatet de analyser som skolan gör måste avgöra kompetensutvecklingen för personalen. Under de åren jag arbetat för Norrköpings kommun har vi fått möjlighet att i hög grad styra vilka utvecklingsinsatser som passat oss. Vi rektorer har kunnat hålla fokus på den kompetensutveckling som vi planerat utan allt för många påtvingade insatser från förvaltningen. Att dessutom utbildningskontoret levererar ett fantastiskt utbud till de kommungemensamma studiedagarna har varit en bonus som drivit det lokala arbetet framåt.

Arbetet med de nior som lämnade skolan började redan vid de överlämningar som vi hade inför åk7. Tidig kontakt mellan överlämnande skolors och Ektorpsskolans specialpedagog kring de kommande eleverna ser jag som en bakomliggande förklaring till att få gott resultat. För att kunna förbereda inför kommande elever är det viktigt att veta vilka framgångsfaktorer och lärdomar man haft under de tidigare årskurserna. Det handlar inte om enstaka träffar. Specialpedagog samt lagets speciallärare och stödperson samlar under vårterminen information om de elever som förväntas börja på skolan under höstterminen. Allt för att kunna öka möjligheterna att möta eleven på rätt sätt redan från första dagen, eller i vissa fall redan veckan innan skolstart för att skapa trygghet. Det ger även möjlighet att göra genomtänkta klasser med skola, lärande och pedagogik i fokus.

Att nå goda resultat är en laginsats och jag har haft förmånen att arbeta med mycket professionell personal på Ektorpssskolan. Arbetslaget som nu släppt vidare elever är inget undantag. Ett målmedvetet kollegialt arbete är den största faktor som kan förklara årets resultat. Det handlar om en medveten inkluderande uppstart av åk 7, bland annat genom att låta alla elever använda och testa det stöd som det digitala verktyget kan erbjuda och sedan hålla i det arbetet hela vägen in i mål. Att de anammat de språkutvecklande arbetssätten och formativ bedömning i undervisningen är även det en förklaring till framgången. En annan bidragande orsak är att den fiffiga lagkamraten specialläraren har haft mandat att ha koll på de anpassningar som ska göras i klassrummet och faktiskt fått påminna om de inte görs. Det har möjliggjort en lagkultur där normen är att elever förmågor bedöms på olika sätt. I viss fall har det handlat om att fånga elevers kompetenser på deras förstaspråk i andra om att få möjlighet att läsa in sin text istället för att skriva. Att ha personal som både utmanar och stöttar varandra är verklig en förmån. Det leder till utveckling.

I mitt ledarskap strävar jag efter att ha tillit, visa prestigelöshet och att utmana. Tillsammans med er har jag vuxit och stärkts. Tack för allt ni lärt mig!

Och alla ni på Ektorp ni vet: ”ni är BÄST när det gäller” 

https://norrkopingnews.se/okategoriserade/skolan-dar-resultaten-tagit-ett-jattekliv/

http://www.folkbladet.se/nyheter/norrkoping/trend-fler-behoriga-om5341572.aspx

http://www.nt.se/nyheter/norrkoping/allt-fler-gar-ut-nian-med-godkanda-betyg-om5341774.aspx

 

 

 

 

Ledigheten och lagen.

Nu har jag äntligen påbörjat rektorsprogrammet på Uppsala universitet. Första året är året då vi dyker ner i juridiken, vilket är jättespännande och utmanande. Efter det senaste kurstillfället på universitetet kom jag på en gammal händelse som jag kände att jag ville grotta ner mig i. Vad säger lagen egentligen? 

 Jag arbetade som lärare och hade ofta elever som även var mycket aktiva elever på Kulturskolan. Vid flera tillfällen hade dessa elever aktiviteter som innebar att de fick ta ledigt från skolan för att kunna delta i olika repetitioner och föreställningar. Då jag ifrågasatte en elevs ledighet, eftersom jag såg att det skulle påverka elevens skolresultat med ännu en ledighet, fick jag till svar att det var inget att ifrågasätta. Det var redan beslutats centrala i kommunen att alla elever som skulle delta i föreställningen skulle beviljas ledigt. Där och då släppte jag det. Nu vill jag reda i vad som gäller. Bara vid en snabb enkel sökning via Google hittar man exempel nämnder där det beslutats att elever generellt får ledigt från grundskolan för undervisning i kulturskolans regi. 

Vad säger lagen? I Sverige har vi nioårig skolplikt från och med kalenderåret barnet fyller sju år. Det finns undantag för skolplikten och vill man veta mer om detta kan man läsa Skollagen (2010:800) kap 7. 

Vad det gäller elevers närvaro kan man hitta detta i skollagen kap 7. 17 § En elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Vidare kan man under samma kapitel läsa om ledighet, 18 § En elev i en skolform som avses i 17 § får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. Rektorn beslutar om ledighet. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut om ledighet som avser längre tid än tio dagar.

I Skolverkets juridiska handledning i ämnet kan man läsa: Ett beslut om ledighet ska grundas på en samlad bedömning av elevens situation. Bland de omständigheter som normalt bör beaktas kan särskilt nämnas frånvarons längd, elevens studiesituation, möjligheterna att på olika sätt kompensera den förlorade undervisningen samt hur angelägen ledigheten är för eleven.
Vad som utgör en enskild angelägenhet anges inte i bestämmelserna. I förarbetena ges som exempel att det skulle kunna vara vissa resor, familjehögtider eller religiösa högtider. Senare i samma text nämner skolverket till och med aktiviteter i Kulturskolans regi: Det finns inget utrymme för att generellt medge att t.ex. kulturskole- aktiviteter eller andra aktiviteter som elever deltar i vid sidan av skolarbetet, som t.ex. olika idrottsaktiviteter, ska utgöra grund för ledighet för enskild angelägenhet. 

Slutsats

• Beslut om ledighet ska alltid fattas av rektor, om inte denne gett någon annan i uppdrag att fatta beslutet. 
• Ett beslut om ledighet ska alltid fattas utifrån varje elevs individuella situation där elevens studiesituation ska beaktas. 

Nu, liksom då, kan vissa få för sig att jag är emot kultur och kulturella aktiviteter. Nej så är det inte!  Men vi har en skollag och den gör ingen skillnad mellan ledighet för kulturella aktiviteter och andra. Det är elevens enskilda situation som ska bedömas i varje beslut om ledighet. 

En ny roll och ett nytt försök

Nu har jag bestämt mig för att damma av bloggen, har funderar på det ett tag nu. Jag tänker att bloggen kan vara ett bra verktyg för reflektion och samtidigt en möjlighet att dela med mig. En lärare jag hade på anställningsintervju sa dessutom att han hade besökt min blogg ”med det fina namnet” för att sen inse att den inte var levande. Det var lite pinsamt så nu släpper jag min prestationsångest att prestera perfekta inlägg och kör! 

Vad har hänt sen sist? Jag har både bytt roll och arbetsgivare vilket har varit just den nya utmaning jag behövde för att utvecklas. Idag är jag sedan drygt ett år tillbaka rektor på Ektorpsskolan i Norrköping. Ektorpsskolan är en fantastisk häftig skola med både elever och pedagoger som dagligen imponerar med sina kompetenser. Under det senaste året har jag lärt mig mer än på väldigt många år. Det nya uppdraget har mött mitt behov av att lära mig nytt och vara med i utvecklingen, gärna ett steg före. Då vet ni i stora drag i vilken kontext jag befinner mig i just nu. Återkommer med fler inlägg om annat och mer spännande än mig. Ja jag ska återkomma… 😃

Om ni undrar vad jag gör

Mest har jag tre aktiviteter just nu i livet

Nr1 Jobb. Ja det är viktigt för mig att göra ett bra jobb och just om jag ska vara ärligt så har det tagit över nästan hela mitt liv. 

Nr2 Hockey. Här har vi vattenhålet. Sönerna spelar och deras träningar och matcher ”tvingar” iväg mig. Dessutom har jag gett mig på sporten själv. Kan inte säga att jag är bra alls. Att utmana sig själv att lära sig något man inte kan är utvecklande och roligt.

Nr 3 Tvättar. Tre sportande barn genererar tvätt, mycket tvätt…

 

 

Ut i naturen!

I tisdags följde jag med min kollega Per och skolans NOprofilnior till Stendörren. Som lärare i biologi ser jag det som självklart att göra allt man kan för att ta sig ut och studera naturen. Läroplanen kräver det! Tyvärr är inte en resa till kusten gratis och kräver en extra ansträngning och tid av läraren. Då är det fantastiskt att vi fick ett fantastiskt väder och glada elever som studerade ekosystemet.

”Jag är sysugen”

”Jag är sysugen” sa min nioåriga son härom dagen. Tidigare har han och jag planerat och genomfört syprojekt tillsammans. Jag har varit sömmerska och han har stått för ritning och design. Denna gång syntes det på honom att han inte var villig att låta mig ta hantverket. Sönerna går på ett fritids som är helt fantastiska på att sysselsätta ungarna och låta barnen utmana sin kreativitet. Bland annat har det sytts en del.

Sonens första idé var att sy mig en kjol. Jag insåg att detta skulle innebära att jag skulle vara tvungen att sedan använda denna kjol. Jag berättade om lappteknik och visade honom ett arbete som jag själv knåpar på. Sen dök sonen ner i bland mina tyger. Jag var inte helt säker på att jag skulle våga släppa loss honom med symaskin och strykjärn. Fast någon gång måste man ju få testa…

Oj så stolt man blir då man får chans att planera och göra något helt själv.

…släppa loss trollen på saker är förutsättningen för att de ska utvecklas!

I takt med att våra barn växer upp måste vi vuxna låta barnen ta allt större ansvar och frihet. Man måste lita på att man lagt en bra grund, eller snarare man måste lägga tid på att lägga en bra grund. Prata med barnen och ta tid till barnen. Låt barnet ta ansvar för sina läxor och sin gympapåse. Sen måste man med lagom mängd magknip släppa iväg sina barn över övergångställe, ut i trafiken på cykel, på tonårsfester… Vi vill ju att barnen ska bli ansvarsfulla vuxna och det är inget som sker av sig själv natten till dagen då de fyller 20år.

Semesterreflektion

Ja här var det glest med inlägg… och detta skulle ju vara stället där mitt flöde av pedagogiska idéer och tankar skulle hamna. Är det så att det varit brist på idéer och tankar? Svar nej! Snarare brist på tid att formulera klart och förverkliga fullt ut.

Just nu är det semester och en tid för att återhämta sig och reflektera. Hur ser mitt senaste år ut som pedagog? Vilka arbetsuppgifter har tagit störst del av min tid? Vad vill jag fokusera på framöver?

Bakom mig har jag liksom alla andra lärare i Sverige ett år då vi har försökt tolka och realisera en ny läroplan. Samtidigt har vi fått ett tydligare regelverk och striktare formuleringar kring elevers ledighet, föräldrars ansvar och elevens ansvar för sina egna studier. På min arbetsplats har detta dessutom kombinerats med en stor renovering av skolan, omorganisation av arbetslag, besparingar, omorganisation av spec. samt en ny chef. Vår verklighetskarta har helt ritats om. I famlandet för att hitta rätt har ett fantastiskt kollegium stötta, uppmuntrat och hjälpt varandra.

Min arbetstid har främst gått åt till elevvård och mentorsarbete. Kontakter med elevers hem har tagit större andel av min tid än någonsin tidigare ändå har jag inte känslan av att jag har gjort tillräckligt. Den skriftliga dokumentationen har fortsatt att ta allt större del av arbetstiden. Samtidigt har chefen tack och lov satsat på IT och datatillgången har varit skaplig. De lärare som tror ”en till en” är en dator per pedagog har troligtvis haft det sämre. Planering av undervisningen har underlättats av att vi detta år har suttit ämnesvis. Tillfällen för snabba pedagogiska samtal och tips har varit fler än tidigare.

Framtiden? Min förhoppning är att jag att nästa år ska hitta mer tid för pedagogisk utveckling och planering! Jag hoppas att jag finner nya vägar att utvecklas. Jag hoppas att jag fortsätter ha glädjen av att omges av ett härligt kollegium och supermysiga elever. Jag önskar att samhället uppvärderar skolan, lärare och utbildning. För ni vet ju, att det är vi som förvaltar framtidsguldet!

/Johanna Flodin Karlsson

Tycker du att dina barn går i en flumskola? Titta, lyssna och reflektera…

Lön och så…

Då var det förhandling om lärarnas löner igen. Nummer ett i mina ögon är att inte ha ännu en gång som vi halkar efter och hamnar under inflationen. Det är svårt att förhandla upp en lön till en yrkeskår som så ofta får bära inte bara ansvaret för framtidens samhällsmedborgares utbildning utan även dess fostran. I skolan har alla gått och vet hur det var och därför tror de sig veta även hur det är nu. Alla har dessutom minst en gång träffat på en lärare som de av olika skäl varit missnöjda med.

MEN minns du den där läraren som gjorde skillnaden? Minns du hur det var när du fick hjälp att knäcka läskoden? Läraren som såg dina styrkor och fick dig att utveckla dom vidare? Vem hade du varit utan den läraren och utan de redaskap och den kunskapen som du fick av skolan? Vilket värde har den läraren?

Utbildningsplatser på lärarutbildningar gapar tomma och det ser ut som om vi står inför en framtid med lärarbrist. I dagsläget lockar inte läraryrket och lönen har enligt undersökningar tydligt utpekats som den största bidragande orsaken.

Sveriges lärare efterlyser: Var är de 10 000 kronorna som saknas i lönekuvertet?

Fler argument läs om OECDs undersökning kring lärarlöner och elevers resultat.